20 février - C'est fini

Jag är ledsen att jag inte har uppdaterat bloggen alls på väldigt länge. Det har varit väldigt mycket på senaste tiden och jag känner inte att jag har haft tid att uppdatera bloggen på det sätt jag önskar.

Så, men det sagt måste jag tyvärr meddela att jag kommer att lägga ner bloggen. Jag känner helt enkelt att jag inte har tid att skriva. Som med det mesta jag tar för mig har jag svårt att göra någonting halvhjärtat, vilket får till följd att det inte blir någonting alls i stället, tyvärr. Kanske kommer jag känna att jag har mer tid snart igen och kan då ta upp bloggen igen.

Men, jag vill säga att jag är frisk nu i alla fall och att allting är mycket lättare nu! Jag har strukit en av mina kurser för att få mer tid till att faktiskt ha roligt när jag är här och det känns som en enorm lättnad. Nu har jag för det mesta kvällarna lediga till att hitta på saker ute på stan. Har gjort en massa roliga saker som jag gärna berättar för er sen!

Tack så jättemycket alla ni som har läst min blogg. Jag är uppriktigt ledsen att jag inte kommer fortsätta, men jag hoppas att ni förstår. För alla er som har tillgång till internet, lägg till mig på skype (maria.norberg3), msn (marianorberg84@yahoo.se) eller på Facebook.

Vi hörs!

Stora kramar,
Maria

2 fév - Oui, j'ai la pneumonie..

Efter att ha blivit runtskickad till 4 olika medicinska kliniker har jag idag fått reda på att jag har en påbörjad lunginflammation och måste gå genom en medicinbehandling. Under helgen i Québec (det var hur kallt som helst) började det göra ordentligt ont när jag andades och hostade bakom revbenen. Detta gjorde mig ordentligt orolig och det var tur att jag tog tag i mig själv och släpade iväg mig till en läkare tillslut.

Men, jag vet inte vad jag ska säga. Den senaste tiden har varit jobbig för mig och det känns som att jag, sedan jag kom, ständigt har kämpat i uppförsbacke här. Det är normalt att det ska vara jobbigt att byta omgivning och kultur, jag vet att det brukar vara så och det har alltid varit så för mig när jag har bott utomlands under en längre tid och försökt komma in i samhället. Men det har aldrig varit så jobbigt som det har varit här. Det kanske är jag som överdriver, men det känns som att jag råkar ut för allt möjligt (sjukdom, datorer som går sönder, trassel med all byråkrati etc) och när jag väl har rest mig upp efter den första smällen, kommer nästa smäll tätt inpå. Det är massor som har varit superkul här också, men den första månaden har ända, om jag ser tillbaka på den, varit mer jobbig än rolig om jag ska vara helt ärlig.

Bara att gå till läkaren är värsta projektet. Jag påbörjade denna process i söndags med att traska iväg i snön till läkarstationen som Céline sa skulle vara öppen. Den var naturligtvis stängd, så jag går tillbaka på måndagen och får, efter mycket om och men med mitt sjukförsäkringskort, som det för övrigt tog mig 3 veckor att fixa efter många timmars väntan under flera omgångar på Kanadas försäkringskassa, träffa en sjuksköterska. Först var jag tvungen att ringa till försökringskassan och identifiera mig (trots att jag hade både intyg därifrån och pass med mig), så att de kunde faxa över ett nytt intyg till kliniken. När jag väl får träffa sjuksköterskan säger hon att det inte finns någon läkare jag kan träffa där. Tar dock alla värden på mig och tror att det är stor chans att smärtan vid revbenen endast är muskulär. Vill ändå att jag går till en läkare för att röntga lungorna. Hon ger mig en remiss och säger att jag ska gå till en speciell klinik klockan 8 på morgon nästa dag. Så, jag går upp klockan 6 och tar mig hela vägen till kliniken. När jag anmäler mig i receptionen säger de att de inte kan ta emot mig eftersom de inte tar emot några nya patienter. Så, trots att jag har en remiss där det står att jag behöver träffa en läkare eftersom jag kanske har lunginflammation skickar de med glädje iväg mig ut i -20 grader med en hänvisning till en buss och en annan läkarstation. Det visar sig att bussen går 1 gång i timmen, vilket innebär att jag får stå i -20 grader i ungefär 40 min längs en motorväg och vänta på bussen som ska ta mig "i riktning" mot en annan läkarstation. Tillslut hittade jag i alla fall dit och det första som händer är att jag blir bemött av en väldigt otrevlig receptionist som när jag ger henne ett papper med min adress och mitt telefonnummer (eftersom jag inte kan dem utantill) tittar på mig som om jag vore 5 år gammal och utbrister "Vaddå, är du inte kapabel att säga det själv eller?". Vid det läget var jag väldigt nära på att ge henne en verbal känga på lämplig plats. Jag svalde dock alla dessa kommentarer och satte mig "glatt" och väntade i 2 timmar på att få träffa en läkare. Läkaren lyssnade på mina lungor och klämde lite här och där och när jag äntligen trodde att det var klart hänvisar han mig i sin tur till en annan klinik där jag skulle bli röntgad (jag trodde han skämtade). Jag får alltså ge mig ut igen och gå till en annan klinik och bli röntgad. Mina röntgenbilder faxades sedan tillbaka till kliniken och läkaren ringde mig senare och sa att de hade sett på dessa att jag har lunginfammation. 2 tabletter om dagen i 1 vecka och sedan ska på återbesök igen för att se om det blivit bättre. Inte mer information än så fick jag och när jag frågade om mer detaljer skrattade han bara och sa "Cherie, vi ses nästa tisdag så får vi se då".

Jag ska inte ens berätta vad som hände sen när jag försökte fixa ett tunnelbanekort för studenter..

Vad jag vill säga med detta är att allt jag försöker göra här är extremt omständigt (men säkert lika omständigt för alla andra utlänningar som kommer till främmande länder, Sverige t.ex.). Jag har dessutom så mycket att göra i skolan just nu att jag skulle behöva sitta nästan dygnet runt för att bli klar med allt. Det är därför så extremt jobbigt att få besked om en lunginflammation när jag hade hoppats att allt byråkratiskt meck skulle vara över och jag äntligen skulle kunna koncentrera mig på skolarbetet.

Jag vet att jag inte ska misströsta och att det bara är att kämpa vidare. Men just nu känns uppförsbacken otroligt lång.

29 jan - Sans ordinateur..

Tyvarr maste jag meddela att bloggen far ta en liten paus nagra dagar. Min adaptor till datorn small (kortslutning) i tisdags kvall och jag far inte min nya adaptor (som jag hoppas ar ratt) forran i borjan av nasta vecka, om allt gar som det ska!

Sa.. titta in igen i borjan av nasta vecka, sa lovar jag att uppdatera er med allt som hander har! I morgon ska jag, Dominique och Linn (norsk tjej) aka till Québec for vinterkarnevalen!

Stor kram pa er alla!

25 jan - Les devoirs..

Så här roligt har jag haft det ikväll.. Har suttit och försökt resumera en bok om Globalisation på 2 sidor, vilket inte är en helt lätt uppgift. Ämnet är ju ganska omfångsrikt om man säger så.. Känns så förenklat att sammanfatta det som stod i boken på bara några ynka sidor. Men jag antar att de är det som är själva utmaningen! Är hur som helst klar med mina två sidor, men eftersom jag känner mig som en analfabet idag gör jag nog bäst i att slänga ett getöga på texten imorgon igen.

Helgen har med andra ord mest bestått i att läsa, läsa och läsa. Igår kväll (lördags) passade iofs jag, Céline och Célines ex Célines (mycket Céline här) lillebror Kevin på 9 år. Vi åt lasagne och chokladkaka, spelade Nintendo Wii och tittade på en japanska mangafilm (Spirited away). Jag kom dock inte i säng förrän halv 3 ungefär och tyvärr vaknade Kevin vid 8-snåret med nintendosugna tummar.. Inte det bästa sättet att vakna på måste jag erkänna. Har faktiskt haft ont i huvudet hela helgen och gått och nyst och snorat.. Börjar misstänka att jag inte riktigt är gjord för det här klimatet..

Pratade med familjen Goldberg från Pennsylvania (som "adopterade" mig när jag var i USA över en sommar och jobbade på ett sommarläger för barn) i lördags också och de kommer förmodligen att komma upp hit en helg och hälsa på. De är världens gulligaste och det ska bli superkul att träffa Leah (deras dotter som var på sommarlägret) igen!

Men bäst av allt denna helgen är såklart att det är spikat att jag får superfint besök från Sverige av ingen annan än Jan den 5 mars! :)

23 jan - Igloofest!

Filmen här ovan (inte världens bästa, jag vet..) är från Igloofest (igloofest.ca) i fredags kväll! Igloofest är en del av Fete-de-Neiges (snöfesten) i Montréal och det är ett "utomhusdisco" i Vieux Port med flera olika DJ som spelar (Modeselektor var där i fredags t.ex.). Själva "discot" ligger i ett gammalt skeppsvarv skulle jag tro och det var superhäftigt med all snö, alla igloos och alla snöbarer som glittrade i ljuset från strålkastarna. Det snöade stora snöflingor hela kvällen och det var verkligen en speciell upplevelse. Kändes som att vara på en blanding av After Ski i fjällen och Roskilde typ.. Folk hade de mest märkliga kläder på sig också, det var t.ex. någon som sprang runt i en kanindräkt (som en maskot). Har sett flera stycken i maskotdräkter här faktiskt, häromdagen såg jag några spela fotboll på en fotbollsplan i 1 meter djup snö och då var det 2 personer (målvakterna) som hade maskotdräkt på (en elefant och en björn tror jag). De är lite speciella här i Kanada minst sagt..



Utsikten över Montréal från "ovanvåningen" på varvet. Det som ser ut som en parkeringsplats täckt av snö är faktiskt floden (St Laurence Riviere) som rinner genom staden, men som under vintertid är frusen (man kan åka skridskor på den faktiskt med jättefin utsikt över Montréal).

Jag gick till Igloofest med Céline och några av hennes vänner från Montréal. Vi var först i Quartier Chinois och åt kinesisk mat (mest kinsesiska champinjoner och pak choi för mig..). Är faktiskt inte så förtjust i kinesisk mat om jag ska vara ärlig, tycker att det är lite för "greasy" faktiskt. Hur som helst var det ett mycket trevligt gäng med lite alla möjliga typer av folk. Jag var den lilla bebisen i sammanhanget iofs, eftersom de flesta var kring 35 år gamla. Där var en mellanstadielärare, en yogalärare, en doktorand i psykologi, många som lästearkitektur och några som läste konst. Totalt var vi nog 10 personer tror jag och de var verkligen trevliga och lättpratade. :)



Bakom dansgolvet fanns "loungen" med isbarer och igloos!

Efter ungefär 3 timmars dansande bland uppstoppade björnar och folk i påfågelskappor med blinkande solglasögon var jag ganska frusen och redo att åka hem. Jag och Céline tog métron ihop (hon skulle iofs hem till sin "chum") och när jag kom hem tog jag en ordentligt varm dusch innan jag somnade huttrandes i min mjukisdräkt. Kanske var det inte det smartaste draget att vara ute i snön hela kvällen med min hals, men det fick det vara värt. Jag ska dock aldrig igen dricka kanadensisk red bull (här heter det "gouru" och är alltså en energidryck). Jag kunde verkligen inte somna och grannens technomusik klockan 8 på morgonen, samt kattens outtröttliga jakt på sin egen svans, hjälpte inte så mycket heller.



Jag och Céline i eskimåutstyrsel..

22 jan - Ma premiere note!

Så här ser det ut på Avenue de Mont Royal, som är den mest animerade gatan i mitt område. Här finns det massor av mysiga caféer, restauranger och småbutiker. En bra gata att strosa på om man bara vill gå ut på stan och titta (om vädret tillåter förstås!).

Idag spenderade jag hela 2½ härliga timmar på försäkringskassan (L'Assurance Maladie de Québec) för att lämna ett enda papper till min "dossier", så att jag kan få mitt kort (och kanske då äntligen gå till läkaren och kolla upp mina stackars luftrör). Helt otroligt hur lång tid det tog. Killen som har hand om mitt ärende (en riktigt överviktig medelålders man) gick efter 1 timmes väntan från min sida helt sonika ut på lunch (garanterat fast food) och kom inte tillbaka förrän 1 timme senare.. Sen visade det sig att det var förbjudet att äta i väntsalen också (inte ens en frukt fick man äta) och jag var jättehungrig... Skönt i alla fall att det blev gjort idag!

Passade sen på att titta lite på slutrean innan jag gick till skolan. Hittade en Fred Perry-piké och ett par grymma Sevenjeans för halva priset! :) Sevenjeansen är dels svåra att få tag i i Sverige och dessutom sjukt dyra (typ nästan 2000 spänn), så det kändes som en bra affär!

I skolan fick jag sen tillbaka min första inlämning och jag blev superglad! Det visade sig att jag fick högsta betyg (på en tregradig skala) och hon hade inte några kommentarer på mina formuleringar eller grammatik. Word hjälper ju till mycket med stavningen, men programmet har ju ingen känsla för hur man ska formulera sig, varför jag var lite orolig för just den biten. Men det visade ju sig att det gick bra ändå! :)

På kvällen var det en "organiserad" utgång för utbytesstudenterna. Detta innebar att de gav alla en adress till en bar och sen fick alla klara sig själv. Ganska konstigt faktiskt att det inte var mer uppsyrt än så, det var precis som att vara på vilken bar som helst bara det att man visste att de andra också var utbytesstudenter. Musiken var dessutom helt extremt hög så om man ville prata med någon fick man verkligen skrika. Jag och Dominique gick dit tillsammans och sen kom några tjejer från Holland som vi träffat tidigare (som bor på korridoren med Dominique). En stackars norsk tjej såg väldigt ensam ut (hon hade gått dit själv), så vi passade på att adoptera henne till vår grupp också. I övrigt var det bara fransmän som satt i stora klungor och bara umgicks med varandra. Fransmän är roliga. De åker på utbyte för att se en annan kultur (eller vad de nu hade tänkt sig), men de åker till ett annat fransktalande land och de åker i grupp. De flesta universitet skickar flera studenter och de är redan tajta innan de kommer hit. Tyvärr tror jag att det innebär, i vissa fall, att de inte lär känna så många nya människor eftersom de mest umgås med de vänner de kom hit med. För mig är halva poängen med en resa att kliva ur sin vanliga bekvämlighetszon, för att på så sätt kunna ta in den nya omgivningen i så stor grad som möjligt. Det är väl därför jag alltid har föredragit att resa själv eftersom jag tycker att det ger och utvecklar en mycket mer som person. Sen finns det ju såklart andra fördelar att resa med vänner såklart!

21 jan - Le Yoga et le Hockey ?

Hittade en maskin för att testa alkolholhalten mitt inne på ett köpcenter. Tyckte det var lite lustigt faktiskt! :)

Idag hade jag min första inlämning! Insåg direkt när jag skulle lägga min fiche (paper) i lärarens postbox att jag hade gjort mitt första fel. Alla som tidigare hade lämnat in hade ett försättsblad som såg identiskt ut. Detta försättsblad har jag sett tidigare i kursplanen, men jag trodde att det var ett försättsblad man skulle använda för de större arbetena vi ska lämna in senare. Vem skriver ett försättsblad till ett arbete på 1 sida? Känns inte så miljövänligt faktiskt. Det blir i alla fall mitt argument när jag får ytterligare 10% avdrag för bristande form på det inlämnade materialet... :)

En av mina lärare idag (i globalisationskursen) blev i alla fall uppriktigt imponerad av att jag kunde prata 3 språk. När jag sa att jag kom från Sverige (alla andra utbytesstudenter kommer från Frankrike) studsade han nästan till i sin stol och undrade hur i hela fridens namn det kom sig att jag pratade franska..? Han verkade mycket nöjd över att ha en svensk i klassrummet (det är ju en globaliseringskurs trots allt) och retade alla andra kanadensare i salen för att de bara kunde ett språk.. Tidigare fick han nämligen göra en live-dubbning av några av Obamas tal eftersom alldeles för många inte förstod engelska (och ändå bor de i en tvåspråkig stad!). Kanske kan jag samla lite pluspoäng i denna kurs i stället?! :)

Igår började min Yogakurs på universitetets sportanläggning och jag kan säga en sak, ingen annanstans än i Kanada kan yogasalen ligga mitt emot hockeyrinken. Jag var där i ganska god tid och skulle gå in i omklädningsrummet för att ta av mig jackan och göra mig redo. Jag valde, av naturliga skäl, omklädningsrummet som låg mitt emot salen. Det visade sig vara helt fel, av många anledningar. Jag hann inte ens gå in genom dörren förrän 15 killar i hockeymundering (skridskor, skydd, hjälm, allt!) avancerade i full karriär nästan rakt över mig i min lilla yogadräkt. Jag blev ganska förvånad minst sagt (de var enorma!). Men yogakursen var bra och jag fick lära mig en massa nya saker som vi inte gjort på kurserna hemma i Sverige. Idag har jag dock ont överallt eftersom jag inte rört mig på ett år ungefär.. Jag tror att jag förtillfället saknar i stort sätt alla muskler jag behöver för annat än att sova eller sitta. Dags att göra något åt det med andra ord.

Efter yogan gick jag hem till Dominique för att boka vår resa till Quebec nästa helg. Hon bor i korridorerna på skolan (som lappis typ). Blev förvånad över hur fräscha de var faktiskt. Sen kom Pauline över och vi åkte gemensamt in till stan sen (de skulle ut och jag skulle handla mat). Jag har fått väldigt konstiga vanor här nere. Jag handlar alltid typ halv 11 på kvällen (då är det typ bara jag och kassörskorna, som börjar känna igen mig..). Sen äter jag på de mest märkliga tiderna och sitter uppe hela nätterna och ugglar. Har blvit helt beroende av vanlijsmakande sojamjölk och muesli också.. Tror jag måste försöka få lite rutiner i vardagen snart faktiskt. Ska köpa en väckarklocka i morgon, så då blir det nog lättare att komma upp på morgnarna (de säger att det ska funka i alla fall ;)).

19 jan - Les vacances sont términées

Så här ser katten (som heter Sushi) ut! Efter 2 veckors tillbakadragenhet och skeptiskt spanande på mig, verkar det nu faktiskt som att han har börjat gilla mig. Vi har haft våra fajter (t.ex. när han jagar sin svans mitt i natten och morrar högt) och jag har vid ett flertal tillfällen jagat honom med diverse svenska svordomar. Nu är han dock snäll som ett lamm och stryker sig längs mina ben när han vill bli ompysslad!

Hur som helst, helgen har bestått av att inse hur mycket jobb jag har framför mig i skolan. Jag som hade hoppats att detta skulle bli en ganska slapp termin där jag kunde passa på att ta det lite lugnt och ha roligt.. I stället inser jag att kraven här är mer än dubbelt så höga som i Sverige. Helt otroligt hur mycket vi ska läsa inför varje lektion och allt vi läser ska vi skriftligt reflektera över i överambitiösa arbeten som ska lämnas in. Har pratat med lärarna om betygskriterierna (som är A-F som i Sverige, men som har + och - på alla bokstäver dessutom) och de tänker tyvärr inte göra några undantag gällande bedömningen av kvaliteten på franskan för att jag är utbytesstudent. Precis som för alla fransktalande studenter kommer det göras ett avdrag på 10% av mitt betyg på allt som lämnas in om franskan på något sätt är bristfällig. Vet inte om jag tycker att det är en helt rättvis policy för utbytesstudenter faktiskt. Det är ju inte en franskkurs jag går, så det viktiga borde ju vara att jag har förstått ämnet och kan formulera det på ett läsbart sätt.

Så, jag spenderade en stor del av helgen till att plugga och skriva reflektioner... Hann iofs gå på bio med Dominique och 2 andra franska utbytesstudenter, vilket var mysigt. Vi såg en polsk film (The last foray of Lithuania) på Montréals motsvarighet till Zita ungefär (fast det var gratis!). Har också bokat en liten miniresa till Québec City för Carnaval d'Hiver (som ska vara den största "snökarnevalen" i världen tydligen). Det är den 30-31 januari och det ska bli kul och se vad det är!

Annars är jag för tillfället lite bitter för att jag igår fick tacka nej till både skridskoåkning i parken och jazzklubb på kvällen för att jag hade en reflektion som skulle vara klar idag.. Men texterna är i alla fall intressanta och om inte annat, så lär jag mig ju faktiskt en massa franska på detta sätt också (även om jag hellre hade lärt mig franska på ett café pratandes med trevligt franskt sällskap över något gott att tugga på.. Men, man kan inte få allt man önskar här i livet! :))

16 jan - Le quartier Chinois

Idag trotsade jag och Dominique (den tyska tjejen) kylan (-25, kändes som -35 med vinden) och gav oss ut på stan för att se oss omkring. Jag hade underställ och en massa kläder ovanpå det, men det var ändå hur kallt som helst! Man kunde vara ute ungefär 10 minuter i sträck innan man var tvungen att gå in någonstans och dricka eller äta något varmt.

Vi började i Vieux-Port, men eftersom mycket var stängt där gick vi i stället till China Town, som i Montréal egentligen bara består av några gator. Till min stora lycka fanns det massor av vietnamesiska (väldigt kinesiskt!) pho-restauranger att välja på. När jag och Jan var i Paris i november gick vi runt i typ 3 timmar innan vi hittade min favoritvietnames och när vi väl kom fram visade det sig att de inte ens hade något vegetariskt (jag var inte vegetarian när jag bodde i Paris). Jag var bitter i flera timmar efter det (och Jan var förmodligen hungrig..), men idag kändes det som att i alla fall jag tog revansch! Dominique blev också väldigt överraskad över hur gott det var, hon hade aldrig tidigare ätit en pho-soppa. För er som inte vet vad det är så är en Pho en traditionell vietnamesisk nudelsoppa med en enormt vällagad buljong (hemgjord och kokt i flera timmar oftast). I soppan kan man lägga vad som helst, men det är mycket grönsaker, groddar etc. Supergott verkligen och det känns som rena hälsokuren. Perfekt också för att återfå lite värme när det är kallt!

Fick också tag på världens sötaste Hello Kitty-inneskor! Får visa en bild på dem någon gång, de var verkligen underbara. Det fanns många butiker med asiatiska prylar (typ sidenmorgonrockar och så), men också mycket asiatiska matbutiker som jag förmodligen kommer besöka ganska ofta.

Efter det gick vi i de underjordiska tunnlarna till en jättemysig saluhall där det fanns massor med bra saker att välja på. En sak är säker och det är att i Montréal behöver man verkligen inte gå hungrig! Det finns restauranger och caféer överallt som lockar med den ena läckerheten efter den andra!

15 jan - Mon batiment

Här bor jag! För att komma in i vår lägenhet får man gå upp för trappan och in genom den högra porten. Fönstret ni ser är in till Célines rum, medan mitt rum ligger "i mitten av lägenheten". Nästan alla hus ser ut så här i området, med spiraltrappor som leder upp till lägenheterna på andra och tredje plan. De är ganska fina tycker jag, särskilt på kvällen eftersom många har virat ljuskablar runt trappräcket. Området är, som jag tidigare nämnt, helt franskt och det är i dessa kvarter den franska befolkingen alltid har huserat. Från början var detta väldigt fattiga kvarter, vilket man märker på att det t.ex. inte finns tillräckligt med fönster i lägenheten (bara 4 tror jag totalt). Nu är det dock väldigt trendigt att bo på le Plateau och det är det mest animerade kvarteret gällande kulturevenemang och liknande!

Idag har jag inte gjort så mycket intressant faktiskt. Jag har bara pluggat och varit i skolan, vilket ju faktiskt är det jag ska göra när jag är här (till 50% av tiden i alla fall!). Har börjat vänja mig vid mitt sköna schema som jag önskar att jag kunde ha året runt. Att aldrig behöva ställa väckarklockan och att kunna styra över sin egen tid är något inte många (förutom alla studenter då förstås) har kunnat unna sig efter den industriella revolutionen! Jag sover av denna anledning extra mycket för att visa mina sympatier till alla proletärer där ute som inte får sova lika mycket som jag (och ja, jag gick på en föreläsning om arbetets historia idag)! :)

14 jan - Le chocolat divin

Så här ser min gata ut. Massor med snö! Jag har faktiskt börjat uppskatta all denna snö som finns här överallt. Klär man sig bara tillräckligt varmt (och då menar jag dubbelt av allt), så är det faktiskt inte så illa att vara ute i -25 som det var idag (så länge man inte väntar på bussen förstås). Har även börjat lägga märke till hur hela staden verkligen är anpassad för detta klimat. Alla métrostationer har t.ex. en stor väntsal med stora fönster där man kan avvakta tills man ser att bussen kommer. I örvigt är staden planerad på ett sätt som gör att många byggnader (t.ex. de olika pavillons på universitetet) är sammankopplade genom underjordiska gångar, vilket gör att man faktiskt (om man lär sig var dessa gångar finns) inte så ofta behöver bege sig ut i kylan.

Mötte upp en tysk utbytesstudent som heter Dominique i morse för att äta frukost/lunch (kl. var trots allt halv tolv) i skolans cafeteria. Hon kommer från Köln och är här för att läsa ekonomi på HEC (vilket är i samma pavillon som jag). Vi mötte också upp en annan utbytesstudent från Frankrike (Paris!) som heter Pauline. De bor båda två i korridor på universitetsområdet och de var väldigt trevliga. Jag och Dominique är båda lediga på fredag, så då kanske vi ska bege oss ut på stan för att se oss omkring lite (om det inte är för kallt, det ska bli -30). Dominique kom också precis till Montréal och stannar i 4 månader, precis som jag.

Efter det hade jag min andra statistiklektion. Måste säga att jag är förvånad över hur bra det går hittills med det. Läste det första kapitlet i boken innan lektionen och jag kom faktiskt ihåg en hel del från den metodkurs jag gick på SU förra året (som nominala-, ordinala-, intervall- och ratiovariabler t.ex.) Idag hade vi (som alltid) 1½h teori då läraren går genom det vi ska ha läst inför lektionen och sen 1½h laboration i datasalarna med SPSS. Jag jobbade med en tjej som heter Monica och som ursprungligen kommer från Rumänien. Hon hade hört när jag pratade med läraren förra gången och tyckte att det var jättespännande att jag kom från Sverige. :)

Efter lektionen gick jag och fixade mitt studentkort för universitetet. Med detta kort får man rabatter på t.ex. tunnelbanekort och man behöver det också för att skriva tentor och låna böcker i biblioteket. Jag var dock inte medveten om att de skulle trycka upp en kamera i ansiktet på en där på plats, vilket medförde att jag ser ordentligt rolig ut på min bild! Jag kom utifrån (-25) med knallröda kinder och jag ser verkligen jätteöverraskad ut på fotot. Kortet är dessutom taget underifrån (jag är väl för lång antar jag..) vilket gör att en enorm skugga ger sken av ett enormt käkparti. Jag ser ut som en "shemale" som fått syn på ett par läckra stövletter i lack till nedsatt pris..

Efter det mötte jag upp en kille som heter Cédric som jag mailade lite med när jag letade lägenhet hemifrån. Från början var tanken att jag skulle flytta in med honom, men det visade sig sen att han inte kunde hyra ut för 4 månader enbart. Cédric är från Marseille ursprungligen, men har pluggat i Aix-en-Provence (precis som jag!), så vi har en hel del att prata om. Vi gick till ett chocolaterie som hade allt att bjuda på i chokladväg. Gillar man choklad var detta förmodligen att likställa med himmelriket. Jag var kall, så jag tog en varm choklad (enbart smält choklad!) med en kula vaniljglass på toppen som sakta smälte i den varma chokladen.. Mums! Cédric berättade sedan en massa om Montréal och visade på min karta var det fanns bra restauranger, barer, caféer och biografer. Här finns tydligen många sjöar (som tydligen är stora också) i de olika parkerna som man kan åka skridskor på och det verkar finnas en hel del att välja på om man vill ta en dagstur till en skidanläggning någonstans. Cédric tar sig över gränsen till Vermont i USA (ungefär 2h med bil tydligen) för att åka skidor relativt ofta med sina vänner och om jag ville fick jag gärna följa med nästa gång. All snö här gör mig verkligen sugen på att åka snowboard!

Vägen hem var helt fruktansvärd kall, men all denna kyla har skapat en ny rutin för mig. Det finns inte mycket som slår en ångande varm dusch efter att man varit ute i kylan hela dagen!

13 jan - Un resto Végetalienne

Denna bild är tagen på ett café ganska nära där jag bor som heter Café Noir. Något som är bra är att det på nästan alla caféer finns färskpressade juicer av olika frukter. Jag är riktigt svag för färskpressad äpplejuice! Idag drack jag min juice och läste Montréals Métro medans jag väntade på Eric (min kompis från flygplatsen) som skulle visa mig lite trevliga ställen i området. Efter ett besök på Quebecs sjukförsäkringskontor för att få mitt sjukförsäkringskort var jag rätt sugen på att se något annat. Speciellt eftersom jag måste gå tillbaka dit i veckan med ett papper som jag hade glömt att ta med...

Hur som helst. Eric visade mig en mycket populär vegansk restaurang. Det var verkligen ett superbra ställe som jag definitivt kommer att gå tillbaka till många gånger. De hade allt som jag gillar och det var dessutom ganska billigt! Det roligaste var att det verkar vara ett superpopulärt ställe dit helt normala (inte bara en massa hippies med dreads och thaibyxor (lite för kallt för det iofs här)) människor går. Efter det gick vi till ett en bar där de vanligtvis har after work (Cinq a Sept (5 till 7)som det heter här) med livemusik. Även det var ett trevligt ställe och jag kommer nog gå dit igen för att köra en after work någon dag. Fick en massa andra bra tips av honom också som kan vara värdefulla (som att man visst kan köpa kontantkort till sin mobiltelefon..). Eric är en "struggling artist", som så många andra här i Plateau och jag tror att Gustav och han skulle komma ordentligt bra överens om de träffades. Synd att Gustav inte kommer och hälsar på faktiskt, tror verkligen att detta, på många sätt, är en stad i hans smak.

Var ledig från skolan hela dagen och hade en riktigt bra dag allt som allt. Fick dessutom tag på min hudcreme tillslut (jag kan för tillfället dra av hud från mitt ansikte så torr jag är!)! När jag skulle gå hem vid elvatiden på kvällen hade det dock blivit -20 grader och jag missade min buss med 1 sekund ungefär. Bussarna går bara varje halvtimme sent på kvällen, så det blev en frisk promenad på 20 minuter i arktisk kyla. När jag kom hem var jag som en isbit och fick gå och lägga mig i mjukisdräkt och fleecetröja. Men det gick bra det också! :)

12 jan - Les grattes-ciels

Så här ser det ut i Centre Ville eller Downtown. Ganska häftigt med skyskrapor tycker jag! Vi svenskar har ju inga hemma att titta på, förutom "Torson" (som ligger rätt off i förhållande till Malmös statskärna), vilket gör att jag ändå tycker det är OK att gå runt och fota dessa byggnader likt en Japan med ny Toshibakamera. Skyskraporn är vackra, moderna och perfekta på något sätt. Vad som är kul är att de ligger inklämda bland all gammal arktitektur, som gamla kyrkor t.ex:

Jag gick alltså runt och tittade på skyskrapor och byggnader större delen av dagen idag. Det var bara -5 grader och solen sken, vilket gjorde det till en perfekt dag att gå runt och strosa (och inte ta bussen överallt). Hittade en gata med många trevliga små klädesbutiker som jag nog kommer återvända till inom en snar framtid. Hittade även en I.D-kopia på centre Eaton (en av de "underjordiska" varuhusen) som jag nog tror fungerar precis som orginalet.. Vi får se.

Lyckades även ta revansch på food-courten där jag åt en långt ifrån tillfredställande pad thai häromdagen. Smällde till med en falafeltallrik från AMIR som visade sig vara en skänk från ovan! Fick falafel, hoummus, bönblandning, tabbouleh, grönsaker, naan-bröd, tahini (som de kallade för den magiska såsen!) m.m. Jag var mycket nöjd! När personalen fick höra att jag var végetalienne sa de "oh la la, du måste ha mycket energi du!". När jag kontrade och sa att den energin kom direkt från tallriken fick jag alla att skratta ganska mycket! :)

Efter lunchen (typ kl. 3) gick jag till skolan och första lektionen på min kurs i Sociologie de la Santé (Hälsosociologi). En kurs som verkar vara right up my alley, minst sagt. Det var flera personer som jag pratat med på de övriga kurserna som också ska gå denna kurs, vilket kändes kul!

Ikväll har jag suttit och opponerat på en uppsats, vilket har varit mindre kul. Ska sätta mig och kolla på ett avsnitt av Lipstick Jungle nu innan jag somnar, vilket är mer kul! I morgon ska jag gå och äta med en kille jag pratade med på flygplasten när jag precis kommit till Montréal. Ska bli kul att få lite tips från någon som faktiskt bor här.

Bjuder på en bild till..

11 jan - J'ai rangé mes affaires

Mitt rum!

Idag har jag äntligen känt mig pigg nog att ta tag i mitt rum! Fick ju en ny säng igår och ett skrivbord och det motiverade mig till att få ordning på allt. Känns verkligen jätteskönt att ha kommit i ordning och inte längre leva i en resväska... Jag har dessutom skrivit klart min uppsats idag, så nu är jag i fas med mitt liv igen! :)

Célines mamma och pojkvän var ju här på middag igår och de var verkligen jättetrevliga. Céline hade gjort en helt vegetarisk måltid till min ära, vilket var jättegulligt. Célines mammas pojkvän som jobbar som slaktare hade kanske föredragit en stek, men han var artig nog att säga att det nog var bra för honom att äta lite mer grönsaker (hans nyårslöfte var dessutom att gå ner i vikt). Maten var jättegod och de bjöd på vin som var gjort i Juras (vid de franska alperna) av mammans bror samt "une Galette des Rois" (som är tradition bland katoliker i frankrike att äta den 6:e januari, då de vise männen kom till krubban). De berättade en massa roliga historier om Montréal och var väldigt nyfikna på Sverige och hur allt verkligen är i mitt land. Känns roligt att man får vara ambassadör för Sverige när man är ute och reser, men samtidigt lite skrämmande att min uppfattning av Sverige helt naturligt generaliseras till en absolut sanning av de som inte vet så mycket om vårt land. Jag själv vet i ärlighetens namn inte så vansinnigt mycket om mitt hemland att jag med säkerhet kan uttala mig om varken det ena eller det andra...

Mamman berättade hur som helst en väldigt rolig historia om hur hennes första tid i Montréal hade varit. När jag hörde den kände jag mig genast väldigt lyckligt lottad som enbart blev sjuk de första dagarna här. Hon var nygift med sin man och hade bestämt sig för att flytta från Frankrike till Montréal för att leva det goda livet hon hade fått uppfattningen av att man levde här. Olyckligligtvis råkade hon och hennes man ut för både det ena och det andra och fick verkligen kämpa för att hålla humöret och moralen uppe. De första veckorna fick de spendera på ett ganska risigt hotell som de senare upptäckte var en bordell. Efter det fick de ge sig ut för att hitta ett annat boende och till deras besvikelse var allting långt under den standard de var vana vid från Frankrike. Mammans man var bagare och hade redan ett jobb klart, som visade sig vara en total besvikelse när han kom dit. Han var skolade i den finaste bakkonsten sedan 12 års ålder och kom till ett smutsigt bageri som gjorde gräddtårtor med karamellfärgad glasyr... Som om inte det var nog fastnade de även, när de letade lägenheter, mitt ute på vischan under en snöstorm och -20 grader, vilket gjorde att bussarna slutade gå. De tyckte att allt var hemskt, att tegelhusen här var fula, att här var vansinnigt kallt, att invånarna pratade en obegriplig franska etc. De hade lämnat allt bakom sig i Frankrike och mammans föräldrar tyckte att mamman hade gjort ett obegripligt val. De var väldigt besvikna över att mamman gift sig så fort (hon var tvungen att vara gift för att få uppehållstillstånd här). Allt för att komma till Montréal, en stad som bara gjorde dem mer och mer besvikna dag för dag. Men, efter ett tag trillade allting på plats och de hittade en bra lägenhet och bra jobb vilket har gjort att mamman sedan 1978 har bott och trivts enormt bra i Montréal. Mamman beskrev det som en sann kärlekshistoria, en svårflörtad stad som, när man väl har lyckats charma den, är helt underbar! Vi får hoppas att hon har rätt! :)

10 jan - La mere et le chum de Céline

Eftersom jag inte har mått "på topp" sedan jag kom hit ser mitt rum fortfarande ut så här... Jag har alltså inte på 1 vecka och typ 2 dagar orkat packa upp mina saker ur resväskan. Allt ligger huller om buller överallt. Idag kommer Célines mamma, hennes pojkvän och Célines pojkvän över på middag så jag bestämde mig för att göra något åt situationen...

Jag smällde alltså ihop väskan med alla saker i och ställde den i garderoben så länge! :) Célines mamma och pojkvän ska ta med sig futonsängen och ett skrivbord till mig när de kommer och det ska bli så skönt att få sova i en stooor säng ikväll!

Annars har jag mest suttit och pillat med min B-uppsats om Employer Branding som ska vara inne på Stockholms universitet på måndag kl. 13 svensk tid (tur att jag kom på det!). Jag och Stéphanie jobbar ihop och vår uppsats är alldeles för stor för tillfället, så vi måste banta den mycket. Kommer förmodligen att sitta med den hela helgen.. Och om jag får tid så ska jag packa upp min väska också! :)

9 jan - Centre Ville

Så här ser det ut på Monréals motsvarighet till Drottninggatan, Rue St-Catherine. Det är ingen gågata, men här ligger alla klädesaffärer och ett flertal varuhus och gallerior. Något som är ganska häftigt är att området på tunnelbanenivå är ihopknutet så att man egentligen aldrig behöver gå utomhus (vilket är skönt när det är kallt!). Detta underjordiska kvarter kallas Montréal Sous-Terrain och här finns allt från stora biografer till ett flertal olika food courts.

Jag var på jakt efter två saker som jag behövde och tyvärr fanns ingen av dem. Jag behövde produkter från Dermalogica och I.D, men det verkar inte finnas här. Frågade flera butikssäljare, men de visste inte heller var man kunde få tag i det. Hittade däremot en hälsokostbutik där jag kunde köpa lite mer nässelte. :)

Annars råkade jag som vanligt ut för en del mishaps. Lyckades beställa den äckligaste (nästan helt oätbar faktiskt) vegetariska pad thai jag någonsin ätit. Det började med att thai-killen bakom disken spillde ut skållhet thai-sås över hela min hand och slutade med att jag hittade en bit biff bland nudlarna. Däremellan försökte jag få ner den totalt smaklösa maten. Då var jag inte en happy camper kan jag erkänna. Som plåster på såren gick jag och köpte en smoothie som var ganska god...

Food courten där världens sämsta thaiställe ligger...

Pratade lite senare med en tjej som sålde frimärken i en tidningsbutik och det visade sig att hon hade en svensk pojkvän som hette Klas och kom från Luleå. När jag uttalade namnet Klas rättade hon mig genast och påpekade att namnet inte stavades med u. Se där, det verkar som att jag kan inte ens prata mitt modersmål ordentligt! :)

8 jan - Cotes-des-Neiges

Det är inte konstigt att de där lönnlöven är bra på att spela hockey faktiskt. Denna bild är tagen runt hörnet från universitetet och man ser killar (bara killar faktiskt) med hockeyklubbor överallt i stan. Det verkar, utan tvekan, var den mest populära sporten här i Montréal och det kanske inte är så konstigt med tanke på klimatet. Som om hela Sverige skulle vara som Örnsköldsvik typ - tänk vilket hockeylag vi hade haft då!

Idag började jag min tredje kurs, Sociologie du travail (arbetssociologi) och även den verkade bra. Kvinnan som håller i kursen har bl.a forskat mycket på fackföreningar och tillhör den kritiska skolan inom sociologi. Även denna kurs var ganska glest befolkad, vi var kanske 20 personer i klassrummet. Jag tycker att det är ganska bra eftersom det då blir lättare att få kontakt med de andra studenterna. De jag har pratat med hittills på kurserna har varit väldigt vänliga och tyckt det var spännande att jag kom från Sverige. Sen tycker jag alltid att det är svårt (även i Sverige) när man går fristående kurser att träffa folk på kurserna som man faktiskt också umgås med utanför skolan. De flesta har redan sin krets av vänner och åker hem direkt efter lektionen (som dessutom bara är 1 gång/v). Universitetet organiserar dock en hel del saker där man kan träffa andra studenter (speciellt andra utbytesstudenter), så jag ska försöka vara med på dessa i de fall jag kan.

Idag skev jag också in mig på en Power Yoga-kurs på universitets sportcenter. Det är en 90-minuterskurs som ges 1 gång/v i 10 veckor. Ska bli jättekul att komma igång med det igen, känns som att det var väldigt längesedan jag var på en yogaklass. CEPSUM heter skolans sportförening och de har verkligen massor att erbjuda, bl.a. helgresor till ett skidsystem här i närheten. Ska kolla upp det lite närmre, det hade varit jättekul att komma iväg och åka lite en helg!

Efter skolan utforskade jag ett kvarter som heter Cotes-des-Neiges. Det är kvarteret närmast universitetet och där finns lite caféer, restauranger och affärer. Strosade runt lite och tittade i butikerna (hittade mina älskade röda linser tillslut! Se bilden nedan) innan jag satte mig på ett te- och kaffehus. Det var inte supermysigt (i likhet med de flesta caféer jag sett hittills), men det fanns massor att välja på. Satt där i kanske 2 timmar och läste och skrev några vykort. Ungefär 90% av alla som var där satt också själv och läste eller pluggade, vilket gjorde mig lite förvånad faktiskt. Samtidigt tycker jag att det är en bra sak, något jag gör ganska ofta hemma i Sverige också, vilket de flesta av mina kompisar alltid tyckt var lite märkligt. Svenskar är kanske i allmänhet lite för självmedvetna för att synas ensamma på offentliga platser?

Allt jag kan drömma om (linser, quinoa, bönor, gryn, frön, nötter) i lösvikt!

I övrigt sitter hostan fortfarande i och nu har jag fått träningsvärk i den högra delen av magmuskulaturen (den lilla där är :)) för att jag hostar hela tiden.. Annars mår jag mycket bättre och jag orkar lite mer nu än innan, även om jag fortfarande känner mig ganska trött. Gör framgångar ute på stan också, idag lyckades jag t.ex. hoppa av på rätt busstation på vägen hem (första gången!). Sådana små framsteg gör mig lycklig!

7 jan - Les premieres scéances

Idag började skolan för mig! Bilden ovan är tagen i caféet närmast mina lektionssalar, mysigt va?:)

De två kurser jag började idag verkade dock bra! Det kändes som att jag kommer att klara av båda kurserna om jag bara lägger ner tillräckligt mycket arbete på det. Det var inga problem att följa med läraren i statistik, men läraren i den andra kursen (om globalisation) var lite äldre och pratade därmed med en mycket värre dialekt. Min mentor varnade mig lite för hans dialekt faktiskt och det är mycket större skillnad på franskan här och i Frankrike än vad jag hade trott. Kanske kan jämföra min upplevelse här med en tysk som lärt sig rikssvenska och sedan hamnat på bilprovningen i Trelleborg.. Han skulle nog också behöva anstränga sig lite extra för att förstå! Dialekten här är alltså inte så vacker och de som är värst hugger orden på mitten och uttalar inte allt (som en medelklassbritt typ). Spendar därför mycket kvalitetstid framför tv:n med att titta på Québecs såpoperor :)

Efter 6h av föreläsning på Kanadafranska var jag rätt trött i huvudet. Det var snöstorm ute med typ 1m nysnö som man var tvungen att pulsa genom. Jag hade lyckats tappa min ena mössa (ja, här måste man ha 2 mössor på sig...) någonstans i skolan, så det blev lite kallt om huvudet på vägen hem. När jag tillslut kom hem var klockan kanske 8 och då orkade jag inte så mycket mer än att äta och gå och lägga mig.

6 jan - Je suis inscrite!

Jag klagar ofta på att de blå husen på Stockholms universitet inte är så easy on the eyes.. Nu tror jag att jag har hittat deras fula kusin - Institutionen för samhällsvetenskap på Université de Montréal. Byggnaden på bilden ovan är inte estetiskt tilltalande någonstans (inte inuti heller och särskilt inte toaletterna!) och tyvärr är det här jag kommer att spendera en stor del av min tid eftersom alla mina föreläsningar ges här.

Idag träffade jag min pedagogiska rådgivare (consiliere pédagogique) för att diskutera och slutgiltigt välja de kurser jag ska följa. Hon var jättetrevlig och hjälpsam och vi kom fram till att jag skulle välja den lättaste statistikkursen i stället för den avancerade (tack för det!) eftersom man var tvungen att ha arbetat med SPSS tidigare för att följa den avancerade. Jag hoppas att Stockholms universitet godkänner denna kurs, statistik är svårt som det är och att gå en kurs i det på franska kommer nog att vara ganska kämpigt redan som det är skulle jag tro...

Så, nu är jag i alla fall inskriven på universitetet och i morgon börjar jag med 2 kurser, statistik och transformation du monde contemporain. Det ska bli spännande att se hur svårt det kommer att bli för mig att följa kurserna. Har läst kursbeskrivningarna på internet och de verkar otroligt omfattande, med mycket litteratur (allt på franska) och mycket regelbundna inlämningar och presentationer. En kurs (sociologie du travail) har inlämningar varje vecka på aktuell litteratur, 2 st arbeten på 10 och 15 sidor, en analys av en film och sedan en avsultande tentamen... Känns som att jag behöver vara VÄLDIGT mycket mer ambitiös här än i Stockholm för att klara kurserna. Förhoppningsvis är de lite snällare mot utbytesstudenter när det gäller det språkliga. Tror att jag ska presentera mig för varje lärare och förklara för dem att jag förmodligen kommer att behöva mer hjälp än de andra.

Min sjukdom vill inte riktigt ge med sig ännu heller tyvärr. Det känns som att jag har energi för 4h ungefär, sen måste jag gå och lägga mig. Hade tänkt gå ner på stan efter att jag skrivit in mig idag, men jag mådde illa och var så trött att jag var tvungen att gå hem och lägga mig och sova en stund. Har ju 6h föreläsning i sträck i morgon, så jag behöver samla mina krafter...

En mycket bra nyhet är dock att min docksäng på lördag kommer att bytas ut mot en stor Futon! Célines bror flyttade precis hemifrån och då behövde hennes föräldrar inte ha kvar den, tur för mig!

En mindre bra nyhet är att det förväntas en snöstorm inatt med typ 3 meter snö...

5 jan - C'est parti!

Okej, idag åkte hela garderoben på (inkl. skogshuggarmössan)! För att inte frysa får man göra avkall på allt vad stil är.. Det känns dock som ett pris jag mer än gärna betalar för att slippa få feberfrossa igen. Idag var det normalt Stockholmsväder (-7 kanske) vilket passade mig alldeles utmärkt. Blev t.o.m. lite för varm i min eskimåutstyrsel efter ett tag...

Men om man inte fryser ihjäl i Montréal finns det andra saker man kan råka ut för. Jag listar här 4 tråkiga saker som hände mig idag (denna lista är ett uttryck för min mindre positiva sida):

1. Jag missade bussen i morse för att jag stod på fel sida av vägen och fick gå i 15 minuter till tunnelbanan.

2. Jag gick av på fel tunnelbanestation när jag skulle till mitt möte på universitetet, vilket innebar att jag blev 20 minuter sen (bra start!). Tydligen ska man inte hoppa av på métrostationen Université de Montréal när man ska till Université de Montréal, utan på métrostationen Edouard-Montpetit (vilket vem som helst borde förstå!). Jag hamnade iofs på universitetsområdet men långt från den pavillon (byggnad) jag skulle vara i... Fick klättra över snöberg (okej, mer små kullar), ta vägar som var avstängda (passage interdit stod det på en STOR skylt), gå genom parkeringshus etc. innan jag hittade rätt. Ingen jag frågade visste var byggnaden låg och i huvudbyygnaden var det helt tomt och ingen att fråga.. Jag kan erkänna att jag inte var helt nöjd vid denna tidpunkt och kände mig ganska uppgiven.

3. Min shoppingpåse gick sönder på gatan (samma gata där jag trillade i fredags) och allt innehåll trillade ut precis som för Macaulay Culkin i Ensam Hemma... Då kände jag mig ganska tafflig igen (inte lika illa som när jag trillade iofs)...

4. När jag tog en bild på gatan gick en sur gubbe förbi mig och sa åt mig att jag inte borde fota här... Han var otrevlig. Trodde säkert att jag fotade honom, men varför i hela fridens namn skulle jag fota en sur gubbe när jag står på en fin gata?

Men, jag har en optimistisk sida också och den gör att jag trots sjukdom och allt ändå är på bra humör! De flesta människor jag träffat och pratat med här i Montréal har varit vänliga och mycket hjälpsamma. De har fångat mig när jag trillat på bussen, gett mig servetter när jag snorat för mycket (fräscht) och hjälpt mig hitta det jag behöver. Dessutom fick jag en riktigt bra julklapp av Céline idag, en kokbok för veganer! Konstigt nog stod jag på Hedengrens i mitten av december och tittade på exakt samma bok, men köpte den inte för att jag tänkte att jag inte skulle packa med mig en massa böcker. Tänkte att jag kunde köpa den här nere i stället, lustigt att hon kunde pricka så rätt! :)

Ikväll ska jag titta på hockey, Sverige-Kanada i JVM-finalen och äta en kick-ass pasta! :)